Tittade på klockan och såg siffrorna 03. Såhär tidigt kan jag inte stiga upp, tänkte jag och lyckades somna om fram till 05:30 då tröttheten var slut. Har en smartklocka som registrerar min puls och rörelse under natten. Ända sedan jag lämnade jobbet och började semestern har jag, enligt klockan, både sovit bättre, fått mer återhämtning och varit mindre stressad under natten. Detta är tre saker som jag själv också känner av. Det är troligtvis inte bara arbetet som påverkar utan också det faktum att jag, som vanligt, väljer att spendera semestern hemifrån. När jag är hemma finns det alltid massor med ”borden” och annat som skulle kunna göras. Det kan vara allt ifrån att dammtorka till att organisera friluftsutrustningen som ligger utspritt i olika kartonger i lägenheten och förrådet.
Nu när jag är ute på tur är det helt andra prioriteringar. På något sätt återgår vardagen till att handla om det mest väsentliga: äta och sova. På morgnarna är fokuset att även bli varm utanför sovsäcken och därefter få i mig mat. Under dagen att hitta ett lunchställe och på kvällen att slå upp tältet för att få en sovplats och därefter äta.
När jag tänker tillbaka på Gröna Bandet-försöket 2015 är det just detta som kommer upp. Känslan av att vara i rörelse och att behoven återgår till de mest basala.
Under frukosten började det regna lite lätt och när det väl var dags att bryta förläggningen var tältet blött. Innan dess flyttade jag om materiel mellan två väskor. Ingenjören inombords vill alltid försöka optimera och nu handlade det om att ha alla lägerkläder i en väska. Det har jag försökt göra tidigare, men nu flyttade jag bort en påse med grejer till den andra väskan och fick mer plats. Behöver lite mer tid till att utvärdera, men det är väldigt mycket mer plats i väskan jag tidigare hade lägerskorna i.
År 2022 körde jag något som heter Trans Sweden Trail – TST och det gröna spåret. Initiativtagaren till TST heter Patrik och det började med att han drog ett spår på grusvägar genom hela Sverige och delade med sig av detta via en Facebookgrupp. När jag körde TST grön njöt jag verkligen av de alternativa vägarna till de tråkiga asfaltsvägarna. Igår när jag satt framför telefonen återupptäckte jag TST grön Jämtland norra och givetvis följde jag den idag.
Strax innan Strömsund svängde jag in på en grusväg och något senare in på en skogsbilväg. Att lämna trafiken på asfaltsvägarna och omslutas av naturen på vardera sida om en smal väg ger mig en känsla av att vara ett med naturen. Kom ikapp en man som körde moped och rastade på så vis sin hund. När de upptäckte mig stannade de och släppte förbi mig. Vinkade givetvis!
Följde länge Ströms vattudal, som så småningom hamnar i Ångermanälven och ut i Bottenviken, men behövde göra en avstickare.
Avstickaren jag behövde göra var till Hällingsåfallet, som jag tidigare också besökt. Det är en speciell känsla att höra vattnet som dånar nedför kanten och ner i kanjonen. Den här gången var också vädret med mig!
Från Hällingsåfallet fortsatte jag till Gäddede där det blev en riktigt god lunchbuffé, efter att Rex också fått lite energi!
Även efter Gäddede var det möjligt att få lite grusvägar så svängde in västerut mot Lermon och strax innan Viken norrut till Jomlien för att slutligen svänga österut tillbaka på Vildmarksvägen.
Redan i Gäddede började det mulna och mörkna, men när jag kom upp över trädgränsen bjöds det på sol, om än väldigt blåsigt. Stannade till och njöt av att omfamnas av fjällen igen. Det var lite som att återse en gammal bekant.
När jag åter kom nedanför trädgränsen var kursen inställd till Saxnäs för att toppa upp Rex och själv också få lite middagsråvaror. Med inköpen gjorda fortsatte jag en liten bit till en rastplats där jag även tidigare tältat. Upptäckte snabbt att mitt nya och betydligt större tält inte fick plats där jag tältade 2022.
I år, när vi skriver 2024, hade jag inte alls lika stor tur med vädret, men hittade ändå en fin tältplats med utsikt över Marsfjällen.
Nu har jag ätit middag. Idag bjöds det på pepparbiff med snackpaprika och mjukost. Innan dess blev det lite korv.
Sitter inne i innertältet och lyssnar på vågornas brus. Reflekterar över hur mycket som hänt dessa två åren inte minst när det gäller min MC-körning.
Tittar återigen ut mot Kultsjön och ser att solen tittar fram. Det finns kanske också lite hopp om ett härligt avslut på denna dagen.