Trevlig och hjälpsam busschaufför, skogsbilvägar och mörkerorientering.

Efter att svettats under dagens tenta var det helt underbart att påbörja en femdagars vandring. Bussen tog mig till Lund C och därefter blev det tåg till Höör. Väl där tog jag bus 448 till Sjunnerup. Den kvinnliga busschauffören var riktigt trevlig och hjälpsam. Bussens system för att ange hållplatser fungerade inte, men det löste hon gallant. Min medresenär fick bli avsläppt mellan två hållplatser, eftersom det blev närmare för honom. Till mig sa hon att jag kan vila lite; hon meddelar när vi är framme i hållplats Sjunnerup.

När jag klev av bussen såg jag att det inte alls stod ”Sjunnerup” på hållplatsen, det visade sig dock vara rätt ställe. Omgående såg jag de oranga markeringarna för Skåneleden och vandringen kunde börja.

Efter en kortare vandring längst bilvägen vek leden in på en traktorväg. Skönt att slippa trafiken. Efter att ha korsat en större bilväg fortsatte leden efter mindre vägar i stigar. Vandrade i ett underbart senhöstlandskap med massor av löv på marken, en fuktig doft i luften och ljudet av fallande löv.

Efter en timme tog mörkret över såpass mycket att pannlampan blev nödvändig. Överlag var det, trots det begränsade ljuset, lätt att hitta ledmarkeringarna. På de mer svårnavigerade ställena valde jag att chansa och när det blev fel gick jag tillbaka till markeringen och provade en anna stig/riktning. Enda stället som det tog lång tid att hitta rätt var strax innan Onsvalakällan.

Efter ca två timmars vandring kom jag fram till lägerplatsen Onsvalakällan. Började direkt leta efter lämpliga träd att hänga hängmattan, men fann inga. Valde då att fortsätta till Fiskdammen, några hundra meter söder om Onsvalakällan. Här gick det desto lättare att finna en lämplig plats. När hängmattan och presseningen var uppslagna gick jag raskt över till matlagningen. På menyn stod svampsoppa, med champinjoner och lök. Enligt receptet skulle det räcka för två personer, men de två får inte vara lika hungriga som jag.

Efter middagen följde diskning och tandborstning. Nu ligger jag i hängmattan och lyssnar på naturens ljud. Hör kvistar som faller till marken, ljud från löv som flyttar sig och i fjärran, tyvärr, också fordonstrafik.

Detta blir min premiärnatt i hängmattan. Termometern visar bara två plusgrader, men jag har en varm sovsäck och underquilt (en filt som är spänd under hängmattan, för att minska risken för cbs (cold butt syndrom)).