Första tredjedelen avklarad. Blir det någon fortsättning?

Sov åter väldigt bra och vaknade strax efter åtta. Ringde till vårdcentralen i Gäddede och bokade tid. Deras läkare var bara på plats måndag och tisdag, men imorgon (onsdag) får jag träffa en sköterska. Ska bli skönt att få prata om skadan med någon medicinskt kunnig.

Det var gott om mygg och knott så tältrivningen gick snabbt. Innan jag började gå tog jag ipren och alvedon för att minska smärtan. Det har gått bra att vandra i fjäll och skog utan smärtlindrande, men nu när jag vandrar på hårt och stumt underlag känns det inte alls bra.

Vandrade i drygt en timme och kom fram till caféet i Häggnäset. Det var tjogo minuter kvar tills de öppnade, men medan jag tog av mig ryggsäcken kom en karl ut från ett av husen på gården. Vi pratade en del om vandring och han berättade att han varit till Mount Everests basecamp i slutet av sjuttiotalet. En kvinna kom ut från samma hus och öppnade dörren till en stuga på gården. Det var tydligen café-byggnaden och jag klev in. Försåg mig med dryck och beställde lunchmat. Efterhand kom det fler gäster och jag var inte längre ensam. Njöt av maten och fortsatte sedan.

Efter lunchen lyssnade jag på poddar. Först ut var ett program från Gränslöst om Pride i Pajala. Ett väldigt intressant program. Häromdagen lyssnade jag på en dokumentär från Sveriges radio om att vara gay i Kautokeino, det norska samhället som ibland kallas för samernas huvudstad. Även det programmet rekommenderas. Vill minnas att det heter ”de kallar mig skev”. Även om det har varit en hel del tråkig vandring längs bilvägar under vandringen Åre-Gäddede har jag lyssnat på väldigt intressanta dokumentärer och andra poddar och verkligen lärt mig saker. Både om mig själv och andra.

Vandrade på och kom äntligen fram till Gäddede. Stannade till vid ICA och inhandlade lite mat för att få lite extra energi. Åt upp maten vid en bänk utanför butiken. Påväg till campingen möter jag en kille som frågar om jag vandrar Gröna bandet. Pratade i telefon och nickade till honom. Väl på campingen hyr jag en stuga och sängkläder. Får veta att jag ska återkomma imorgon klockan fyra angående lån av tvättmaskin. När jag går med mitt depåpaket och sängkläder till stugan ser jag samma kille som hälsade på mig tidigare sitta på en kulle mittemot stugorna. Lägger in grejorna i stugan och går till honom.

Det visar sig att han heter Mats och vandrar genom hela Sverige! Den 20 april startade han från Smygehuk och räknar med att vara framme i Treriksröset första veckan i september. Vi pratar en hel del om allt ifrån utrustning till hur det är att vandra ensam. Kan lugnt säga att hans prestation är minst sagt imponerande. Rekommenderar starkt att följa hands blogg på adressen https://blastlast.wordpress.com/ (Uppdaterat: han kom fram till Treriksröset i början av september!)

Efter vårt möte gick jag till grillen, som lämpligt nog ligger ett stenkast från stugan. Beställde mat och en öl. Det lokala bryggeriet heter Källarspöket och jag testade deras Eken Röd. Ett riktigt gott öl som det kan bli fler av.

Med mat i magen var det dags att ta en dusch. Tog med mig en femkrona och annat jag behövde och begav mig till servicehuset. Utan att överdriva kändes det underbart att få skölja bort flera dagars svett blandat med myggmedel och solskyddskräm. Pricken över i var att lyxa till det med både rena sockar och underkläder. Gick därefter tillbaka till stugan.

Väl tillbaka i stugan bäddade jag sängen och började ladda elektronik. Jag har en usb-hubb med fem uttag. Kopplade in strömsladden i vägguttaget och usbuttagen fyllde jag snabbt upp. Med detta gjort var det dags att summera dagen.

Morgondagens besök till sjukan ser jag både fram emot och oroar mig inför. Det ska bli skönt att någon kunnig får titta på foten och benet för att bedömma hur allvarligt det är. Jag oroar mig dock för att få det klassiska rådet ”vila två veckor och återkom om du fortfarande har besvär”. Jag har inte tid att vänta här. I mitt schema finns totalt fem vilodagar och jag behöver ha en marginal på minst två när jag vandrar härifrån. Jag kommer dock inte ge upp utan att ha försökt, men tänker inte heller ta några onödiga risker. Känns foten bra fortsätter jag, men tidigast på fredag.

Skickat via Blogsy